lördag 23 januari 2010
16:05 | 
Upplagd av
Susanne |
Jaha, har ni saknat mig? Hm jag undrar jag... vem jag skriver för. Antagligen för mig själv och för att jag ska kunna komma ihåg vad som hänt. En offentlig dagbok.
Vi märkte för några veckor sedan att Mannen i huset hade en ovanligt enveten förkylning. I med bredspectrad pencillin och en stor förhoppning om att den eventuella kattallergi som smög omkring i mitt hjärnkontor skulle vara fel och jag skulle kunna lägga dessa funderingar på hyllan. Jag skrev om det på facebook och en kommentar var; släng ut karln! Faktiskt, min priotering är i första hand min man. Så nu bor missarna hos en högt betrodd och älskad tjej i Tierp med breda kunskaper om boskapsbesättningar men även om missar och vovvar, alltså inte bara kor och grisar. Om det nu är någon skillnad förståss? Vet inte om någon har tagit en ko som husdjur med koppel och allt. -Kom nu lilla Rosa så ska vi på långis! Och du ska tom få träffa några andra kossor! Ojdå! fram med stora svarta plastsäcken, vad duktig du varit, bajsat i gräset och inte på trottoaren! Duktig Rosa!
Ja nu är det bara att få till en dammsugning här så dom små kvalstrerna som jag själv inte tål kommer bort, och dom är inte lika lätta att bli omplacerade som katter! Dom dödas på momangen genom sugning och blötläggning och om dom små liven fortfarande lever fryses dom ner eller tumlas till en grumlig mysig massa.
Själv är jag ganska trött efter en häktisk start på helgen. Igår många mil till Tierp, sedan iväg igen för att hämta upp mannen i Strängnäs. Men var hittar man en sån när man inte har någon adress och hans mobil fick ett spel och vägrade att startas? Ja, vi åkte runt en stund men gav upp. Han hör väl av sig igen! Och det gjorde han idag på morgonkvisten när en snäll själ lånade ut sin mobbe och han kunde ringa hem och meddela korrekt adress, tid och plats! Hurra! Mannen är hemma i soffan, tröttare och slitnare än jag, ungarna på väg upp efter deras session på stan tills morgonstunden hade guld i tandställningen.
Tänkte slå ner mina ögonlock i soffan jag oxå, men planerade lite tokigt. Färgade håret innan och smeta ut hårfärg i min soffa, där går gränsen för galenskap!
Vi märkte för några veckor sedan att Mannen i huset hade en ovanligt enveten förkylning. I med bredspectrad pencillin och en stor förhoppning om att den eventuella kattallergi som smög omkring i mitt hjärnkontor skulle vara fel och jag skulle kunna lägga dessa funderingar på hyllan. Jag skrev om det på facebook och en kommentar var; släng ut karln! Faktiskt, min priotering är i första hand min man. Så nu bor missarna hos en högt betrodd och älskad tjej i Tierp med breda kunskaper om boskapsbesättningar men även om missar och vovvar, alltså inte bara kor och grisar. Om det nu är någon skillnad förståss? Vet inte om någon har tagit en ko som husdjur med koppel och allt. -Kom nu lilla Rosa så ska vi på långis! Och du ska tom få träffa några andra kossor! Ojdå! fram med stora svarta plastsäcken, vad duktig du varit, bajsat i gräset och inte på trottoaren! Duktig Rosa!
Ja nu är det bara att få till en dammsugning här så dom små kvalstrerna som jag själv inte tål kommer bort, och dom är inte lika lätta att bli omplacerade som katter! Dom dödas på momangen genom sugning och blötläggning och om dom små liven fortfarande lever fryses dom ner eller tumlas till en grumlig mysig massa.
Själv är jag ganska trött efter en häktisk start på helgen. Igår många mil till Tierp, sedan iväg igen för att hämta upp mannen i Strängnäs. Men var hittar man en sån när man inte har någon adress och hans mobil fick ett spel och vägrade att startas? Ja, vi åkte runt en stund men gav upp. Han hör väl av sig igen! Och det gjorde han idag på morgonkvisten när en snäll själ lånade ut sin mobbe och han kunde ringa hem och meddela korrekt adress, tid och plats! Hurra! Mannen är hemma i soffan, tröttare och slitnare än jag, ungarna på väg upp efter deras session på stan tills morgonstunden hade guld i tandställningen.
Tänkte slå ner mina ögonlock i soffan jag oxå, men planerade lite tokigt. Färgade håret innan och smeta ut hårfärg i min soffa, där går gränsen för galenskap!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
